”Alex 7 år:`Om du vill kan du få klappa mitt skägg för det har varit morfars hår.´ Mamma tittade på mig och började gråta ännu mer. Jag tog hennes hand och lade den över skägget. Strök med den över det mjuka håret. Men så kände jag hur hon greppade om håret och försökte dra loss det…”
Handling
”Att vara den en är ämnad att vara. Att veta vem en är. Att behöva försvara det. Dag efter dag. Minut för minut. Att hela tiden tvingas vara på sin vakt. Men. Du då? Vem är du då? Vem har sagt att du aldrig ska behöva förklara dig? Vem har sagt att hetero är normen? Vem kan på riktigt påstå att den är normal? Hur kan du veta vad eller vem du är? Var har du fått den kunskapen från? Kan du verkligen lita på det du känner? Och om du tycker att du kan det? Varför kan du då inte låta mig få vara som jag är? Tror du inte jag har tänkt på det här? Tror du inte att jag har vägt allt fram och tillbaka tills det står mig upp i halsen? Ja!!! Jag vet vem jag är! Jag vet var jag står och vart jag ska gå. Jag vet vad jag vill och jag vet hur jag mår. Kan du låta bli att döma mig då?”
Alex vill bara få alla att fatta att han visst är kille fast han råkar ha en tjejkropp, men värst att lyssna på honom är hans egna föräldrar som vägrar acceptera honom som han är…
Anettes tankar om boken
Det var midsommar 2016. Tre dagars helg. Jag satt på balkongen och skrev något helt annat. In i mitt hjärta kom då plötsligt Alex.Vägrade lämna mina sinnen. I tre dagar satt jag och skrev i ett konstant flöde. Tre dagar. Med Alex som närmast förkroppsligade sig i mig. Veckan därpå korrläste jag och skickade boken till tryckeriet. Det är sällan historier flödar fram på det här sättet även om jag har ett starkt flöde hela tiden, men med Alex var det speciellt. Den här historien ropade till mig och krävde sin plats. Nu finns den här. Och just nu, i dessa dagar, skriver jag filmmanus av historien. Och jag har gjort en låt, den första i en rad av låtar som kommer ingå i filmen och som även kommer vara med i den scenföreställning som detta också kommer att bli så småningom. Musiken är komponerad av fantastiska Izzy von Scarecrow som också sjunger låten. Se nedan musikvideo till låten (som även finns på spotify) – I musikvideon kan ni se skådespelaren Lynx Bjerknes agera Alex.
Det finns oändligt många möjligheter hur vi vill leva, och ändå poppar de upp här och där: de som protesterar, de som tycker att någon lever fel, de som lägger sig i, de som protesterar, de som kritiserar eller till och med hatar. Istället för att ta hand om sitt eget liv, lägger de energin på att försöka bestämma hur andra ska leva. Det här är en bok för alla dem som trots detta bestämmer sig för att leva som de själva känner är rätt för dem.
Vad tycker andra då?
Som vanligt antar Skåhlberg rösten hos en person som bryter normen, något jag tycker är väldigt viktigt. I den här boken får vi följa Alex, 14 (senare 15) år både i nutiden och som yngre för att få en hel historia kring hur det kan vara att känna sig som en person låst i en annans kropp där inget stöd finns att hitta hos de två personer som borde stötta mest.
Den här boken gör mig arg. Den gör mig faktiskt skitförbannad, och det gör den för att jag älskar mina barn oerhört mycket och kan inte tänka mig att jag skulle bete mig på samma sätt någonsin som Alex föräldrar gör. Samtidigt gör det mig glad, att jag blir så väldigt arg, för det betyder att jag inte ser beteendet som något normalt.
/MariasbokhyllaI denna gripande och rörande bok som jag aldrig skulle valt att läsa om jag inte fick den tilldelat till mig som ett recensionsexemplar. Och jag är så glad att jag fått möjligheten att läsa boken. Det är en bok som berör och får en verkligen vilja skrika ut att alla har rätt att vara som den vill och se ut som den vill.
Jag kommer rekommendera denna bok till många av mina vänner och kollegor, men självklart kan och ska den läsas av alla unga själar där ute från ca 12 år.” Boken är lättläst med luftig text, men det finns även möjlighet att lyssna på boken genom författaren Anette Skåhlbergs pod via gratis appen SoundCloud. Här har författaren inte bara läst in denna bok utan även många andra av hennes böcker.
Detta är en grymt bra bok som är värd fem av fem möjliga.
/Gullislästips
(Gullis lästips recension i sin helhet.)
Ytterligare en ungdomsbok av Anette Skåhlberg som behandlar ett mycket känsligt ämne: att vara instängd i fel kropp. Alexandra är en tjej som känner som en kille, hon vill kallas Alex och hatar att vara tjej. Hennes pappa vägrar att förstå henne och tvingar henne att bära klänningar, mamman vågar inte säga emot pappan. Den enda som förstår och stöttar henne är till en början morfar. Han får Alex att stå upp för vad hon är, att våga säga ifrån. Men tyvärr utlöser detta hemska aggressioner hos Alex pappa som gång på gång sänder henne till en psykolog. Även i denna bok finns det ett inslag av mystik, men det kom lite för sent, jag hade velat haft det tidigare i boken, som i „Amuletten“. Jag ger boken en 3:a, men det är egentligen en 3.5.. Dels för att den behandlar ett så viktigt ämne, dels för att den är mycket välskriven och lättläst. Fortsätt så Anette! Betyg 3./Svenska Böcker