”Där går de alla fem och sist en arg babian.
Söker spår i sanden på en Julijaktpromenad.
Jösta och Johan ropar:
Var är vårt barn – var, var, var?”
Handling
Jösta och Johan är gladare än gladast idag.
För de firar sin 10-åriga kärleksdag!
De är så pirriga och fnittriga
som två kära kan bli.
De dukar fint till fest och står i.
Men Junior säger att
något viktigt är kvar,
för var är lillasyster Juli,
var, var – var..?
Detta är den fjärde boken om regnbågsfamiljen på savannen. Den första är Jösta och Johan.
Den andra heter Junior börjar förskolan och den tredje är Junior vill ha syskon.
Anettes tankar om boken
Som författare till normbrytande barnlitteratur fick jag frågan från ett projekt där RFSL var en av de drivande, om jag kunde skriva en barnbok som riktade sig till förskolan och handlade om regnbågsfamiljer på ett sätt som kändes naturligt- jag funderade ett tag och Junior föddes i mitt huvud. Jag skrev Junior börjar förskolan. I boken är inte Jösta och Johan med så mycket men jag förälskade mig i de båda girafferna och ville så otroligt gärna veta hur de blev pappor till Junior.
Boken Jösta och Johan kom till i mitt huvud och sedan ville självklart Junior ha ett syskon, en liten Juli. Och eftersom jag är en sådan sucker på kärlek och tycker det är så viktigt att prata om, var det självklart nödvändigt med en bok som firar Jösta och Johans kärlek samtidigt som ett stort drama händer om att vara minst i familjen och känna sig sämst på allt.
Den här serien med böcker är jag ofta ute och läser för barn ur, och mycket har hänt under de år som böckerna har funnits. För fem-sex år sedan fick jag ofta frågan när jag läst klart Jösta och Johan – Va! Var det två killar som var föräldrar? Medan det numera ofta istället blir diskussion för det är alltid någon som själv har eller känner någon som har samkönade föräldrar. Det gör mig såååå glad.
Juli slår knut är den tredje boken i serien och nu senast när jag läste den på en skola var det ett barn som kom fram till mig och viskade att han var precis likadan som Juli förut och kände sig sämst på allt, men att hans klasskompisar hade fått honom att känna sig bra för han kunde allt om svarta hål och det var jättebra när de pratade om rymden.
Alla behövs för någonting. Varenda en har något värdefullt inom sig. Det gäller bara att själv förstå vad det är. Och så är det ju det där med kärlek –
jag gillar kärlek. Jag gillar att fira kärleken. Hurra för Jösta och Johan idag!
