Lara Lind -Psykologisk kriminalsvit för vuxna i sex fristående delar

Er riktiga mamma

I kameleontens skugga

Dödligt arv

Lara Lind, utredare på roteln Grova brott i Uppsala har funderat på att göra något annat i sitt liv. Det är inte det att hon inte älskar sitt arbete, men det konkurerar med hennes familjeliv och vinner alldeles för många gånger. Och hon har ständigt dåligt samvete för sin snart åttaåriga son Rasmus och sin dotter Vera, 3 år.

Lara har alltid älskat klurigheter. Som barn ville hon bli korsordsuppfinnare eller ambulansförare. Hon var alltid den av alla som lyckades bäst med att bygga ihop pussel på kortast tid. Men det blev polis som ledde till kriminalare, och senare utredare av grova brott. Att det blev polis berodde mycket på att hon älskade att vara bland människor och hjälpa dem men också att hon ville att alla skulle följa regler och sköta sig.

I tonåren var det alltid hon som blev vald till elevrådsordförande och hon anmälde sig osvikligt varje gång frivilligt sm vakt till låg- och mellanstadiets diskokvällar. Hon älskade lag och ordning och att få upprätthålla den, och när hon som femtonåring lyckades få göra prao på polishögskolan eftersom hennes pappa hade någon kund som just utbildade sig till polis, visste hon genast vad hon skulle satsa på.

Hon var ett med sitt yrke. Därför var det inte så lätt att bara säga att hon skulle sluta. Laras man Max, och barnens pappa, arbetar som pilot och gör mycket långflygningar, vilket gör att Lara ofta blir den som själv får fixa till det med barnomsorgen ifall hon måste iväg på uppdrag snabbt. Flera gånger mer än hon hade önskat hade hon lämnat barnen själva hemma sovandes när hon gav sig iväg och bett någon granne att titta till dem om det behövdes.

Hennes mamma Elin dök upp när det passade henne och hade sin egen agenda om vad som var bra att göra för och med barnen. Visst avlastade hon Lara, men samtidigt blev hon ytterligare en person som Lara måste ta hand om och se till att det var bra för, ännu en att få dåligt samvete över.