Hur lätt är det att trösta en pappa som gråter?
Och hur mycket tårar finns det egentligen i en enda pappa?
HANDLING
Att göra en vuxen glad
En historia om ledsamhet. Att vara barn och försöka göra en vuxen glad är inte lätt.
Ibland måste en till och med simma genom ett hav av tårar…
VAD TYCKER ANDRA DÅ?
Många barn lever med en förälder med utmattningssyndrom eller psykisk ohälsa och boken gör att det blir lättare att förstå för barn. Bra också att se att pappor kan visa känslor och vara ledsna, och fint att familjen tar det så odramatiskt. Det tar den tid det tar även om det blir ett hav med tårar. Viktigt att se att det ändå till slut går över och att pappa blir glad igen! Ännu en viktig bok av Anette som är en mästare på att göra svåra ämnen begripliga!
/Marianne Nilsson, jämställdshetsstrateg, Region Värmland
En jättebra bok. Både med ett rörande budskap och en historia som visar ett fint band mellan pappan och dottern. Det är lätt för barn att känna igen sig i, och förstå En viktig bok att läsa tillsammans. Jag tycker den passar särskilt bra för 4-6 år.”
/Tina Juhlin, bibliotekarie
Det är svårt att tänka på att någon kan vara så ledsen att de gråter så länge. Pappans barn var snällt. Hon gav mat varje dag. Men hon blev ledsen för att hon inte kunde trösta. Ibland måste man försöka trösta. Säga ”Oj, hur gick det?” och ”Det blir snart bra igen” och snälla saker. Farmor är pappans mamma. Hon tröstade inte honom. Hon kanske inte visste hur man gjorde. Det var mysiga bilder i boken.
/Bosse, 5 år
ANETTES TANKAR OM BOKEN
En skruvad bok om att gråta. Och om psykisk ohälsa.
Det är väldigt många barn som många anser har psykisk ohälsa och mår dåligt, men tittar vi lite närmare på vad som händer i deras liv så upptäcker vi ibland att orsaken till att barnen mår dåligt beror på att någon i deras familj mår dåligt från början.Det är viktigt att komma ihåg för då är det där som insatsen också behövs för att hjälpa. Många barn får tidigt väldigt mycket ansvar som de inte mäktar med. Sedan tycker jag också att det är viktigt att vi gråter när vi är ledsna. Inte håller det inom oss. Då exploderar det en dag och kanske aldrig kan sluta. Gråta är bra. Precis som skratta är. Jag tycker själv det är viktigt att vi omfamnar alla våra känslor och låter de finnas så länge de inte skadar andra. Varför jag gjorde den här boken är för att väcka de tankarna och också göra en skruvad bok om att gråta. När jag började skriva den så tänkte jag – Men tänk om en inte har kunnat gråta eller fått gråta på massor med år men behövt det, fatta vad mycket tårar som måste komma ut när det väl börjar. Som ett helt hav med tårar. Vad gör ett barn då? När en pappa inte kan sluta gråta? Ja, som barn alltid gör, lojala som de är. Hjälper pappan såklart. På gott och ont. Det var så det började. I den tanken. Och så ville jag att den skulle vara lite rolig också med flickan som till slut simmar till pappa med maten på huvudet för att han ska få något att äta.
Det är väldigt många barn som många anser har psykisk ohälsa och mår dåligt, men tittar vi lite närmare på vad som händer i deras liv så upptäcker vi ibland att orsaken till att barnen mår dåligt beror på att någon i deras familj mår dåligt från början.Det är viktigt att komma ihåg för då är det där som insatsen också behövs för att hjälpa. Många barn får tidigt väldigt mycket ansvar som de inte mäktar med. Sedan tycker jag också att det är viktigt att vi gråter när vi är ledsna. Inte håller det inom oss. Då exploderar det en dag och kanske aldrig kan sluta. Gråta är bra. Precis som skratta är. Jag tycker själv det är viktigt att vi omfamnar alla våra känslor och låter de finnas så länge de inte skadar andra.
Varför jag gjorde den här boken är för att väcka de tankarna och också göra en skruvad bok om att gråta. När jag började skriva den så tänkte jag – Men tänk om en inte har kunnat gråta eller fått gråta på massor med år men behövt det, fatta vad mycket tårar som måste komma ut när det väl börjar. Som ett helt hav med tårar. Vad gör ett barn då? När en pappa inte kan sluta gråta? Ja, som barn alltid gör, lojala som de är. Hjälper pappan såklart. På gott och ont. Det var så det började. I den tanken. Och så ville jag att den skulle vara lite rolig också med flickan som till slut simmar till pappa med maten på huvudet för att han ska få något att äta.
